Bjästa och hedern

Jag lyssnade för ett tag sedan på en fantastiskt bra föreläsare - Mikael Kurkiala, som är kulturantropolog och verksam vid Uppsala universitet. Han har bland annat skrivit boken ”I varje trumslag jordens puls – om vår tids rädsla för skillnader”. Han pratade under rubriken: ”Fadime dog för att hon var kvinna?" Kulturella perspektiv på hedersvåld”.

Mikael tar upp att människor ofta är etnocentriska – man tycker att mammas köttbullar är godast. Man är hemtam och tycker det som man är van vid, är det som är naturligt. Och att man inte är så medveten om sin egen kultur.

På frågan: Vad är kultur? Svarar Mikael Kurkiala att det är normer och värderingar som binder samman människor i gemenskaper. Och när människor åberopar att något är ”naturligt” så är det ofta egentligen en värdering.

Det finns ingen biologisk förklaring till varför tjejer kastar tjejkast. Utan maskulinitet och femininitet är något vi lär in. De biologiska skillnaderna förklarar mycket mindre i samhället än vad man tidigare trott. Och att vi alla är med och uppbär genusordningen, oavsett vad vi själva tycker, även dem mest stenhårda feminist kan omedveten vara med och upprätthålla strukturerna.

Han menar att den svenska mångkulturella ideologin har utgått ifrån att ett mångkulturellt samhälle är berikande. Och att man därför försöker överkommunicera likheter och underkommunicera olikheter. Men att vi ofta behöver en större kulturell kompetens.

Enligt Mikael är en förutsättning för att hedersmord ska kunna ske en grupp med synsättet att individen alltid är underordnad det kollektiva. Hedersmord är mord utförda i syfte att återställa äran för ett kollektiv, inte bara för en individ. Det förutsätter en bifallande grupp som belönar mord med ära. Han nämner en liknelse, där hedersmord kan liknas vid en trädgårdsmästare, där stammen på äppelträdet är det viktigaste, och grenar som sticker ut åt fel håll ska kapas.

I Uppdrag Gransknings fall från Bjästa, där en våldtagen flicka får hela bygden mot sig, medan den dömda pojken får allas stöd, är ett enormt tragiskt fall som upprört hela Sverige.

Här är det offret som skuldbeläggs. Och en hel vuxenvärld som anser att flickan antingen ljuger, eller så är det hennes eget fel. För killen var ju en populär och omtänksam pojke som inte stämmer med den vanliga bilden av en förövare.

Så trots detaljerade erkännanden och fällande domar i både tingsrätt och hovrätt ifrågasätts flickans historia. Man ifrågasätter om övergreppet verkligen kan ha skett, eftersom flickan hade haft tajta kläder på sig några dagar efter våldtäkten. Och man tror inte på att hon blev våldtagen, eftersom hon sades vara kär i gärningsmannen. Så trots brott och skrämmande händelser går hela byn samman och håller ihop.

Det som kommer upp till ytan i Bjästa fallet, är en form av hedersförtryck som även finns här hos oss i Sverige. Där hela byggden offrade den våldtagna flickan, för att skydda den unge mannens och hans familjs heder.

Och Bjästa är inte unikt på något sätt. Tyvärr. Det är alltför vanligt att våldtäktsoffer osynliggörs och att charmerande förövares brott bagatelliseras. Och enligt Skolinspektionen brister nio av tio svenska skolor i arbetet mot kränkande behandling. Nio av tio!

Se allvaret i skitsnacket

Idag skriver författaren Katarina Wennstam ett mycket viktigt och klokt inlägg på Brännpunkt i SvD, appropå det senaste av snittet av Uppdrag Granskning om Bjästa-fallet.

Katarina Wennstam hoppas i sin artikel att våldtagna Linneas historia i Bjästa ska leda till att omvärlden ser skitsnacket som det livsfarliga gift det är. Hon lyfter det faktum att att ryktesspridning förpestar livet för tusentals unga och vuxenvärlden måste sätta ner foten. Annars får vi snart nya Bjästa-fall.

I sin artikel skriver hon bland annat:

En önskan kommer här: låt oss se skitsnacket som det fullständigt livsfarliga gift det är. Låt oss ta av de naiva glasögonen och se ryktesspridning för vad det är: förödelse.

Är det något som har dykt upp, gång efter gång, när jag under åren har bevakat just våldtäktsfall så är det skitsnacket.

Inte sällan följer den här typen av skvaller med flickan från skolkorridorerna och internet hela vägen in i rättssalen. Många är de försvarsadvokater jag har hört återge lösa rykten och rent skitsnack som vore det sanningar i sina försök att smutskasta offrets trovärdighet.

Ryktena går runt om i landet i detta nu; trakasserierna, mobbningen, förföljelsen. Skitsnacket förpestar livet för tusentals unga och någon gång måste vuxenvärlden sätta ner foten, om vi inte ska se fler fall som det i Bjästa.

Katarina Wennstam har tidigare skrivit boken: Flickan och skulden - en bok om samhällets syn på våldtäkt

Jonna, en vanlig tonårstjej, går på fest. Dagen efter är hennes liv förstört. De har kört upp en krycka i underlivet. På stan kallas hon för ”kryckhoran”.

Lena blir utsatt för en gruppvåldtäkt. I rättegångsprotokollet står det: ”Hon hade en kort svart klänning, en orange genomskinlig topp, skor samt behå och trosor på sig.” Det sexuella våldet har alltid funnits Men har det plötsligt blivit grövre? Har det skett en förändring i inställningen till våldtäkt, hos ungdomar, media, domstolar? Eller är det i själva verket samma urgamla syn på kvinnans – och mannens – rätt som härskar?

I Flickan och skulden redovisar Katarina Wennstam, ett förkrossande material kring ett antal uppmärksammade gruppvåldtäktsmål. Med lika mycket ursinne som medkänsla berättar hon om de övergrepp som äger rum mitt i vår upplysta vardag.

Teresa Fabik är Årets Feminist!

Vi är mycket stolta och glada över att filmregissören Teresa Fabik har tilldelats utmärkelsen "Årets feminist"! Vi S-kvinnor i Södertälje nominerade Teresa som är uppvuxen i Södertälje, till detta nyinstiftade pris, som S-kvinnor i Stockholms län delade ut lördagen den 20 mars.

Vi tycker att Teresa verkligen är värd utmärkelsen Årets Feminist då hon är en mycket duktig kvinnlig filmregissör i en mansdominerad bransch, som gör väldigt bra filmer på brännande och angelägna teman. I sina filmer lyfter Teresa Fabik fram frågor om jämställdhet och normalitet och kommer med svidande kritik mot både de skönhetsideal och den könsmaktsordning som unga tjejer idag konfronteras med.

År 2004 gjorde Teresa sin första långfilm ”Hip hip hora!” som hon fick priserna Drömfångaren och Canal+award för. Under hösten 2009 hade Teresas andra långfilm ”Prinsessa” biopremiär i Sverige. Filmen Guldbaggenominerades 2010 i priskategorierna bästa film, bästa regi och bästa manus. Filmen visades den 8 mars under Södertälje kommuns firande av den Internationella kvinnodagen.

Grattis Teresa Fabik du är en viktig feministisk förebild!

Anna Bohman (S) ordförande S-kvinnor i Södertälje

Vi vågar värna kvinnors rättigheter

Idag har Kommunfullmäktiges ordförande i Södertälje Karin Östlund och jag en debattartikel i LT där vi står upp för att vi vågar värna kvinnors rättigheter.

Det som gjort Sverige till ett av världens mest jämställda länder är vår envisa kamp för vårt väl utvecklade välfärdssamhälle. Att kvinnor har fått möjlighet att utbilda sig, vår föräldraförsäkring i världsklass och vår väl utbyggda barnomsorg har gjort det möjligt för kvinnor att kunna arbeta och försörja sig själva och kunna leva mer jämställda liv.
Relaterat

Vi S-kvinnor anser att man tydligt måste ta ställning mot det som drar isär vårt samhälle. När fundamentalistiska tolkningar av religion får ett alldeles för starkt grepp, måste vi
utmana detta.

Många människor har kommit till Sverige ifrån länder med kvinnoförtryck och fundamentalistisk förtyck. Vi menar att vi sviker dem om vi inte reagerar. Vi väljer att stå upp för det samhälle som vi själva, våra mödrar och våra far- och mormödrar har kämpat för så länge.

Vi tar tydligt ställning mot heltäckande klädsel för kvinnor i vårt öppna samhälle. Heltäckande slöja är ett sätt att utestänga kvinnan från kontakter med andra människor än den närmaste familjen.

Hur man klär sig privat lägger vi oss inte i, men anser att det inte är rätt att förskollärare, lärare, sjuksköterskor eller andra som är anställda av stat, kommun eller landsting ska bära heltäckande kläder.
Att vägra skaka hand med en kvinna eller att tvinga en annan person att bära heltäckande slöja är exempel på religiös extremism, och vi förespråkar ett tydligt avståndstagande ifrån detta. Vi anser inte att skyddet av religion ska gå före skyddet mot att slippa könsdiskrimineras.

Varje minut dör en kvinna i världen till följd av obefintlig mödravård och osäkra aborter. Det är en halv miljon kvinnor som går förlorade varje år.
99 procent av de drabbade finns i fattiga länder, där religiös fundamentalism och abortmotstånd fått bestämma.

Med tillgång till preventivmedel, läkarvård, sexualundervisning och säkra aborter skulle de kvinnor som blivit oönskat gravida kunna räddas. Hög mödradödlighet är ett tecken på att kvinnors liv inte respekteras.

Vi måste stå upp mot de krafter som använder religionen för att motsätta sig rätten till fria, säkra och lagliga aborter – både i världen och här hemma i Sverige.
Vi måste vara motbilder till detta och ge röst åt förnuftet.

Kvinnans rätt att själv få bestämma över sin egen kropp är en mänsklig rättighet som måste respekteras.

Lika självklart som det är för oss att försvara vars och ens rätt att tro på vad man vill är det också att bekämpa krafter som verkar för kvinnoförtryck och segregering!

Stå upp för jämställdheten!

Idag den 8 mars är det den internationella kvinnodagen som uppmärksammar ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen.

Själv kommer jag fira detta på Stadshuset i Södertälje som har ett digert program från kl.12.00 till 24.00 på kvällen. Där kan man bla lyssna på Elisabeth Fritz, brottsofferadvokat som försvarat många kvinnor drabbade av hedersvåld - hon är en sann hjälte om du frågar mig!

Jag är stolt över den hårda kamp våra förfäder fört för kvinnors rättigheter! Idag kommer vi samla många som kommer fortsätta den viktiga kampen och står upp för jämställdheten och för kvinnors rättigheter!

Jämställdhet är en mänsklig rättighet och ojämställdhet innebär ett enormt slöseri med resurser. Det mest effektiva sättet att bekämpa fattigdomen i världen är satsningar på kvinnors rättigheter och att öka kvinnors ekonomiska självständighet. Detta ger ökad utveckling och ökat välstånd i hela samhället.

Jämställdhet är något som gör världen rikare, både mänskligt och ekonomiskt!